Borde jag plantera buskblåbär?

Buskblåbär odlas hos oss främst på friland men i framtiden allt mera i lättbyggda växttunnlar

Produktionen av buskblåbär växter för tillfället överlägset mest av alla bärväxter i världen och vi har tillgång till färska buskblåbär året runt. Under de senaste fem åren har produktionen av buskblåbär globalt fördubblats och enligt prognoserna kommer produktionen att fördubblas på nytt inom 7–10 år. Efter detta torde den årliga produktionen vara ca 2 miljarder kilogram buskblåbär. Intresset för buskblåbär har ökat mycket snabbt, speciellt när vi beaktar att buskblåbär började odlas först i början av 1900-talet. 

nder vintermånaderna är huvudproducenterna Chile och Peru om vem som är den största globala exportören, men på våren ökar vår import från Spanien och Polen. Till Finland importeras kanske lite överraskande mest buskblåbär under sommarmånaderna, detta eftersom vår inhemska produktion endast täcker 15–20 % av hela vår konsumtion. För tillfället har intresset också i Finland igen ökar för inhemsk produktion av buskblåbär och alla tecken tyder på att allt större del av importen i framtiden kommer att ersättas av inhemsk produktion - och bra så. Det finns nog ännu rum för en ökning i produktionen, eftersom den nuvarande produktionen endast ger ca 30 gram buskblåbär på tallriken åt varje finländare.

Som odlingsväxts är buskblåbär en nykomling eftersom man först på 1910-talet tämjde den till en odlingsväxt i USA. Då tog man de första buskblåbär från naturen i odling och påbörjade den systematiska förädlingen samt forskningen och utvecklingen av odlingsmetoderna. Från USA har odlingen av buskblåbär sakta spritt sig till alla delar av världen och man har idag utvecklat flera hundra om inte tusentals med olika sorter för olika klimatförhållanden. Till Finland kom de första buskblåbär på 1940-talet och efter det har vi förädlat fram några sorter som är anpassade för våra nordliga förhållanden. Man har forskat mycket i buskblåbär i Finland och forskningsämnen har varierat stort allt från produktion i växttunnel till egenskaper som främjar god hälsa. Den yrkesmässiga produktion började hos oss egentligen först på 2000-talet när de inhemska sorterna Aino och Alvar kom på marknaden. Som växt är buskblåbär alltså rätt ny.

Aino, Alvar och NorthBlue-sorterna i färggrann höstskrud.

Buskblåbär passar in i hälsotrenden

Buskblåbär är ett av de hälsosammaste bären och samtidigt en av de livsmedel som innehåller mest hälsobefrämjande fenolföreningar. Före kilar egentligen bara bäraronia, kakaopulver, nypon, blåbär samt sötrönnbär. Det vanliga skogsblåbäret och buskblåbär är med tanke på hälsoeffekter i praktiken lika bra, endast sammansättningen är lite olika. Globalt säljer man buskblåbär speciellt på grund av deras hälsoeffekter, man har konstaterat att buskblåbär sänker kolesterolen och högt blodtryck, skyddar mot infektioner och cancer samt hjälper för viktkontroll. Förutom hälsoeffekter väntar sig kunderna att buskblåbär är smakliga, stora, fasta, håller länge, jämna och speciellt att de är knapriga ”crunchy”. Även förädlarna försöker få fram allt mera smakrika och speciellt ännu knaprigare sorter, eftersom buskblåbär globalt tävlar speciellt med olika mellanmålsprodukter.

Odlingen av buskblåbär ökar

Kunskap om buskblåbär och dess odling finns det gott om men det skulle behövas nya, söta och framför allt storbäriga sorter. På senaste tiden har odlarna fördomsfritt planterat nya sorter på sina fält, så i framtiden får vi också mera kunskap om hur dessa sorter klarar sig i våra förhållanden. Sorturvalet begränsas främst av vinterhärdigheten, så i framtiden vet vi också veta mera om hur de nya sorterna klarat av våra vintrar. Förutom vinterhärdiga är det viktigt att sorterna är tillräckligt tidiga, gärna så tidiga att de kommer på marknaden betydligt före jordgubbarnas skördehögsäsong kör i gång. I växttunnlar kan produktionen tidigareläggas betydligt och just därför är det förtillfället i gång flera växttunnelprojekt. Förutom sortval är det viktigt att tänka på hur man färdigställer odlingsmarken för buskblåbärsproduktion, eftersom vanlig åkermark vanligen inte täcker de behov som buskblåbär har. I några fall har odlarna till och med beslutat att byta ut odlingsjorden i sin helhet för att försäkra sig att buskblåbären får lämpliga odlingsförhållanden.

I princip finns redan marknaden för buskblåbär färdigt, konsumenterna känner väl till den, och den blandas inte mera med skogsblåbäret och dessutom utvecklas dess odlingsmetoder hela tiden. Men för att odlingen skall förbli lönsam lönar det sig att satsa på odlingen enda från grundandet av odlingen. Man får inte glömma de årliga beskärningarna som upprätthåller skördeförmågan och inte heller bevattningen och dessutom är det viktigt att satsa på rätt typs gödsling. Det finns en enorm potential i buskblåbär.

 

Buskblåbär odlas hos oss främst på friland men i framtiden allt mera i lättbyggda växttunnlar som den i bilden.

 

Minna Pohjola
Sakkunnig i bärproduktion
ProAgria Länsi-Suomi

 

Jaa

Facebook Comments Box

Lisää kirjoituksia

syyskuu

elokuu

heinäkuu

kesäkuu

toukokuu

huhtikuu

maaliskuu

helmikuu

tammikuu

joulukuu

marraskuu

lokakuu

syyskuu

heinäkuu

kesäkuu

toukokuu

huhtikuu

maaliskuu

helmikuu

tammikuu

Muualla blogeissa