Gårdsförsök med nya vinbärssorter

4 min lukuaika

Puutarhayrittäjän saappaissa

På Marjamaat 2 – projektets gårdar testas hur väl ett flertal i vårt land mindre odlade vinbärssorter klarar sig här.

Marjo Marttinen verkar som specialodlingsrådgivare på ProAgria Keski-Suomi och Etelä-Savo. Hon förverkligar Marjamaat 2-projektet tillsammans med Päivi Turunen (ProAgria Itä-Suomi) ja Kati Hoppulan (Luke). Kuva: Pirjo Halttunen.

På Marjamaat 2 – projektets gårdar testas hur väl ett flertal i vårt land mindre odlade vinbärssorter klarar sig här. Fem gårdar i Mellersta Finland och elva gårdar i Norra Karelen är med i projektet. Gårdarna sköter växtligheten med sina egna odlingsmetoder.

Fem svarvinbärssorter testas: Marski, Mikael, Hedda, Hildur och Delikatessnaja. Gröna vinbärssorten Venny är med liksom vita vinbärssorterna Lepaa valkea, Piikkiön helmi, Valkoinen Suomalainen och Blanka. Största delen av plantorna planterades hösten 2020 och de sista våren 2021. Delikatessnaja är en helt okänd sort i vårt land. Det är en rysk sort vars plantor köptes från Elitplantstationen i Sverige.

Hösten 2021 gjordes de första observationerna av hur plantorna etablerat sig. Vintern 2020–2021 var en bra, vanlig vinter. Däremot var sommaren 2021 mycket varm och ställvis även mycket torr. Efter ett års uppföljning av en flerårig växt kan man inte dra så långt gående slutsatser, men något syns nog redan.

Många sätt att starta en odling

Det finns inte endast ett sätt att starta upp en odling utan man kan lycks på flera olika sätt. När man väljer sitt eget sätt måste man fundera på vilka saker man vill betona. Det är kostnadseffektivt att maskinellt plantera på friland. Att använda täckmaterial ökar på kostnaderna både på grund av kostnaderna för själva täckmaterialet men också för att man måste plantera för hand, men å andra sidan underlättar täckmaterialet (i början) ogräsbekämpningen.

Av försöksgårdarna är de flesta konventionella gårdar och några är ekologiska.

Plantorna planterades för hand och med maskin; direkt på friland men också i mark täckt med jordgubbsplast eller biologiskt nedbrytbar plast. En gård hade redan år 2019 grundat vinbärsodlingen genom att sticka svartvinbärssticklingarna direkt på växtplatsen i en bänk som var täckt med ettårig biologiskt nedbrytbar plast och försedd med droppbevattning.

Norska Hedda är en sort som testas i Marjamaat 2-projektets sortförsök. På den här gården har plantorna planterats i flerårig biologiskt nedbrytbar plast. Bild: Marjo Marttinen.

Ett av etableringsjobben är planteringsbeskärningen. En del av gårdarna gör planteringsbeskärning, andra inte. Med planteringsbeskärning försöker man få snabbare skottbildning. Under höstens observationsrunda bokfördes hur plantorna förgrenat sig. Enbart planteringsbeskärningen förklarar inte buskarnas förgrening utan även växtförhållanden har betydelse.

Plantornas förgrening är en av faktorerna som observeras under vinbärssortförsöken. På bilden syns Delikatessnaja-sorten som planterad i jordgubbsplast har förgrenat sig bra och börjat växa kraftigt. Bild: Marjo Marttinen.

Ogräsen ett problem

Ogräsen bekämpades på flera olika sätt: jordgubbsplast och flerårig biologiskt nedbrytbar plast höll plantraden ogräsfri, glyfosat sprutades på plantradens bas, gräset i radmellanrummen klipptes och man till och med rensade raderna.

Torkan försvagade etableringen på friland och i några fall tog ogräsen överhand. Ogräsen verkade inte att lida av torkan.

Även mjöldagg syntes

Under höstens runda observerades även förekomsten av växtsjukdomar. Åtminstone följande sjukdomar observerades fläcksjuka, filtrost och mjöldagg. Mjöldagg observerades både hos Lepaan Valkea och hos Delikatessnaja som beskrivs som rätt mjöldaggsresistent. Hos båda sorterna förekom mjöldagg på vissa gårdar men inte på andra.

Tack till försöksgårdarna

Redan i detta skede är det orsak att ge ett stort tack till försöksgårdarna. Deras arbetsinsats både gällande plantering och skötsel samt anteckningar av det som skett har möjliggjort försöket. De är beredda att dela med sig av sina resultat både gällande det som lyckats och det som misslyckats för att andra odlare skall kunna dra nytta av deras erfarenheter.

Organisering och observationer av försöken har gjorts med Marjamaat 2-projektets finansiering. Plantorna har betalts av andelslaget Keski-Suomen KM Peltomarjat och Keski-Suomen maataloussäätiö. I Norra-Karelen har plantmaterialet bekostats av kommunerna i Joensuu trakten samt av Ilomantsin marjaosuuskunta.

Observationerna från sortförsöken hösten 2021 hittar du här https://www.proagria.fi/uploads/archive/attachment/marjamaat_2_herukan_lajikekokeilu_havainnot_2021_lahetysversio_id_340157.pdf

Marjo Marttinen, specialodlingsrådgivare
ProAgria Keski-Suomi och ProAgria Etelä-Savo